Där kärlek och hat går hand i hand, sitter jag och bara saknar dig. Nu är allt sagt och gjort...
*alla drömmer vi om den perfekta personen som ska älska oss, men när man väl får han vill man istället ha den komplicerade killen som man aldrig kommer få, istället för den perfekta och underbara. Vad är det för fel på oss människor?
**Jag vet hur jag vill ha det, jag vet det tack vare mina drömmar. Drömmarna som inte är realistiska. man får en förfalskad bild av det hela och blir besviken när man inser att allt är hopplöst.
Man kollar på sig själv och frågar om man är nöjd med den man är, man blir osäker och frågar andra: de ger mig svar att jag självklart ska vara det, för att den personen har allting.
men hur ska jag kunna det när jag inte dög för dig. då kan jag ju inte ha det där.
Jag får helt enkelt vänta, vänta in tiden då någon kommer och tar ut mig ur denna lilla låda som jag är instängd i, ge mig något tecken på att detta är ödet, att detta var menat att hända...
*allt men ändå inget: du pockade ur mina fjärilar och bytte ut dem mot tunga stenar*
det vi kallar ord
Trackback
