michaelajohanssonx

 

Medan det är vinter utanför mitt fönster drömmer jag mig bort när jag kollar på bilder jag tog från årets student och inser att gymnasiet går fort och snart är det min tur. Min tur att stå där på trappan helt överlycklig men ändå helt tårögd (och kanske något onykter)
Det är då det är dags för mig att känna att all stress, blod, svett och tårar och de långa nätterna med plugg i slutändan var värt det, visa vad jag går för, att jag klarar mig, skapa val & ett liv på egen hand utan mamma och pappa.

1,5 år kvar 95:or, Då är det vår tur att skrika "FY FAN VAD VI ÄR BRA!"

/mJ