michaelajohanssonx

B; Bildbrist på hög nivå! 

Denna helg var det dags igen, den bästa kom hem! 
Vi är två personer som går varandra på nerverna stup i kvarten.
Vi kan bli så otroligt irriterade på den andre. Men trots det står ingen mig nämre än just han.

Träffade mina två efterlängtade vänner i fredags och mös, "busade"  av mig med Johanna efter att ha varit hemma nästan hela veckan och överraskade hjärtat när han anlände till vår lilla by. 
Fick äntligen somna i hans armar, trots att jag vaknade efter nån timma och var vaken i stort sätt resten av natten. Men gjorde inget när jag fick höra honom andas. Han var där, med mig. 
Det underbara och lugna ögonblicket avbröts från stund till stund då han mitt i allt ryckte till och sa "Jag är Batman!", och andra saker i sömnen. 
Natten till söndagen satt vi och pratade med Evelin, och jag kände att det var som förr.
Det var som förr, då jag mådde minst lika bra som jag gör nu igen. 
Trots att han är 45 mil ifrån mig och bara är med mig varannan helg är det: 
Samma människor, samma lägenhet, samma hus, samma kärlek, samma skratt, samma säng, samma älskade pojkvän. Samma sjukt olika individer som fortfarande älskar varandra efter över ett år. 
Men en helt annan vardag som vi får lära och anpassa oss till.

Du och jag!