Lillebror, bli inte som jag när du blir stor!
Idag är jag och lillebror hemma medan de andra jobbar.
Måste säga att jag är ganska stolt över mig själv, får liksom känna på riktigt hur det känns att ha ansvar för en liten unge. Och än sålänge har inget hänt med honom.
Att ha så mycket ansvar kan vara kul, men inte varje dag.
När barnsnacket har kommit upp säger jag alltid att jag redan har en liten i min närhet (lillebror) och att det räcker för min del än så länge. En utbildning och fast inkomst är prio ett innan.
Vissa av er har precis gått upp men Totten och jag har ätit, frukost + mellanmål, lekt inne, kollat på hans favoritprogram "Nalle har ett stort blått hus", varit ute och lekt och nu ligger den lille plutten i sin vagn och sover så gott.
Vill poängtera att klockan enbart är 11:12.
Som sagt, det är mysigt någon gång ibland, men jag är absout inte redo att ha det såhär dag ut och dag in.
Därför vill jag hylla de som skaffar barn i tidig ålder och klarar det.
Som till exempel min egna mamma, min kusin och en nära vän till mig.
Jag tror nog att om jag skulle få för mig att skaffa barn så skulle jag nog klara det, mer än bara klara det.
Men har pratat med de som har barn så många gånger att det är bättre att vänta.
I dagsläget går det absolut ingen nöd på mig, jag vill göra allt jag drömmer om innan, och blir man lite småsugen (som man kan bli när det ser så gosigt ut) går jag till min älskade lillebror och känner mig nöjd.
det vi kallar ord
Trackback