Jag tyckte jag hade det jag önskade men jag letade efter nått mer, men det är nu när jag förlorat dig jag inser att jag verkligen hade allt & så mycket mer!
B; sakmöbleratom i mitt rum!
Det händer så mycket nu men jag har nog aldrig känt att tiden går långsammare. Det känns som att jag står och stampar på samma ställe. Vill inget annat än att släppa saker, men dessa saker och människor är de jag bryr mig mest om.
Trots dessa sårbara tider hittar jag tillbaka till vänner som jag så länge saknat, men jag absolut ingen aning om varför jag slutade hålla kontakten med många av dom.
/Vill bara kunna äta en hel val, eller mat i den mängden iallafall. Kunna frossa i mig en helt vanlig portion med mat. Men kroppen har ställt in sig på att må illa hela tiden. Jag vet varför detta är så, men jag kan inte göra nått åt problemet mer än att hoppas att det går över och inte blir värre.
/jag saknar dig.
Letar efter nått att säga som kan rädda allt, något mer än det jag redan sagt.
Snälla bli min igen, ja låt det va som i en film...
det vi kallar ord
Trackback
