Det ligger där och gnager, det är bara det att ingen har modet att säga det.

B; Dammade av min kära kamera.

Nu är hösten här med kalla mornar, halsdukar, tjockare kläder, mössor, tedrickande dagarna i ända och vi får ju inte glömma alla dessa snörvlingar, hostningar och folk som låter som att de hamnat i målbrottet. Ja, jag menar självklart förkylningarna. Men trots det mindre bra som medföljer höstens kyla har vi äntligen i vårt lilla hus börjat elda i den öppna spisen och det är fullt med tända ljus överallt. Det har jag saknat!
Frizon är i full gång och jag känner på mig att det kommer bli tufft de kommande veckorna, men så jäkla kul. Dagen har varit tuff och det resulterade att jag i största del sov bort hela eftermiddagen och lär inte kunna sova nu. Men vad gör det när vi har studiedag torsdag och fredag?
Trots studiedagarna kommer jag förövrigt inte ligga på latsidan, har sjukt mycket arbeten och texter som ska skrivas. Fick även hem en faktura från Funcruises idag, att betala 1500 för en dygnskryssning är inte nådigt må jag säga, men som sagt, jag och min vän SKA åka med iallafall! 
Hoppas ni har det bra där ute, hoppas ni inte gör nått dumt och tar hand om varandra.
 
//Så många känslor kvar. Man kan inte förklara. Ingen av oss kan. Det går bara inte. 
Vet bara att det finns kvar där. Väldigt tydligt. 

Hon du älskade en gång och älskar än, spelar det nån roll? Kanske inte men kanske allt egentligen.

B; Helg i all ära.

Gör mest ingenting, skulle behöva öppna lite böcker och göra arbeten men jag finner inger ork. Den är borta eller lagd på nått annat. Sanningen är äntigen framme och jag känner mig inte längre som en idiot.
Sitter andra kvällen i soffan med två delar av familjen och skrattar ikapp. Far säger att det är värre än att vara på fyllefest. Det bara känns så bra, känns skönt att bara ha en helg då jag är hemma när jag vart ute på annat de senaste helgerna. 
Denna vecka har varit fylld av stress, ekonomisk stress. Studentmössa och kryssning ska beställas och bokas, tatuering ska göras snart och nästa vecka ska jag försöka få tag på en biljett till 1D när de kommer till Köpenhamn efter studenten. Jag tänker lösa det. Vill inte ta bort något! 
Detta år är jag ostoppbar! 

//Meningen som säger lite extra än vissa andra. Det finns ett tomrum som inte går att fyllas igen av annat/andra. Som jag sa i natten; "Förstår du känslan när man är glad, man känner att man mår bra. MEN man känner samtidigt att man saknar något, någon/några har lämnat ett otroligt stort tomrum i mitt hjärta. Samtidigt vet man precis vem/vilka det är". 
Svaret var nått annat än förväntat, jag trodde jag ville höra det, men när det väl blev sagda ord visste jag inte längre. Kanske mest för att det borde vara så enkelt. Men vi är experter på att komplicera allt.

Dagarna som gått var en kamp, dagarna som återstår kommer fortsätta vara en kamp men med dagar värda att minnas!


B; bildbrist.

Hela dagen har bara varit så himla bra! 
Roller till Frizon delades ut, och visst att jag ville ha en större roll men känner att det bästa är att ha en liten i dagsläget. Ämnen diskuterades och alla våra munnar är stängda från och med idag. 
Sponsorer ska sökas och för första gången bara kände jag att jag ville göra det dirrekt så jag tog mig i skinnet och blyga Michaela byttes ut till den riktiga framåttjejen. 
Körlektion på eftermiddagen utan några kärringstopp eller andra problem. Det börja närma sig nu, så ska börja tackla teorin på riktigt nu! 
Trean har alltså börjat på riktigt nu, balen är som sagt bokad, ska beställa mössa snart, studentkryssning börjar komma på tal och hur mycket annat som helst. Mitt i allt detta fyller jag år om 17 dagar. 
Har alltid längtat till sista årets roligheter men idag insåg jag att jag aldrig riktigt tänkt på att allt kostar så mycket. Får helt enkelt bli miljonär! 
Är riktigt hög på livet, har väntat på detta så länge nu.
Tiden framöver kommer vara riktigt tuff och kämpig men så otroligt bra, måste ta vara på varje sekund!

För en tid som bara går och aldrig kommer igen.

Man måste genom skam, man måste genom drömmar...

B; Ett av alla Håkans tusentals underbara citat.
 
Konstiga dagar har passerat. Konstiga men härliga! 
Sanningar börjar sakta komma upp och jag inser vad jag känner och vill mer och mer. 
Kämpar med skolarbeten som jag inte riktigt klarar av just för tillfället.
Får tider för besök och känner att jag blir nästan lite rädd, trots att jag vet att det kommer gå bra.
Yrslet återkommer mer ofta än förr och man stannar upp för att återfå kontrollen.
Förstår att alla tror att jag mår jättedåligt, men sanningen är att jag gör inte det.
Jag är orolig för saker, det uppstår nya händelser och jag kan vara ledsen ibland.
Men sanningen är att jag känner mig mer levande än någonsin.
Och det har jag mina underbara vänner att tacka för!



"I can't live a life running for my life, i will always want you."

B; Urusel kvalité men minnen för livet! 

Känns som bloggen blev en matblogg där för en stund, trots all denna mat var det på bilderna inte det enda jag åt. 
I tisdags tog vi bussen och begav oss till huvudstaden för lite studiebesök i några dagar.
Efter fyra timmars träsmak i rumpan kom vi fram till Fridhemsplans vandrarhem som mer kändes som ett hotell. 
Efter en snabbvisit i rummen letade vi reda på någon resturang och hamnade på en bar. Lite kaffe på donken till klockan tolv gjorde att jag sov tre timmar den natten. 
Igår åkte vi till tekniska och vi fick testa på att både göra en nyhetssändning och ett radioprogram som båda kommer sändas. Kan helt klart tänka mig en famtid som radiopratare! 
Efter intensiva timmar av hårt arbete åkte vi vidare till Svt och där i Entrén träffar vi på Supersnälla Silversara om ni kommer ihåg henne. Hon var inte den enda kändisen vi såg, Mitt på golvet satt den riktiga Björne och min barndomsdröm gick i uppfyllelse. Senare gick vi in i nästan alla studios och även där de ska spela in Skavlan och Bolibompa. 
På kvällen blev det mer mat och fika på Espresso house innan jag och Johanna gick till biografen för att äntligen få se Känn ingen sorg, som var en av de bästa filmer jag sett.
Efter en stunds vandring med hjälp av karta kom vi tillbaka till vandrarhemmet och jag har nog inte sovit så gott på väldigt länge! 
Idag blev det att packa ihop allt och åka till Fotografiska och kolla på (ganska uppenbart) fotografier innan vi åkte hem igen till vår lilla stad.

Haft helt underbara dagar med min finfina klass måste jag säga.
Jag har det riktigt bra som får dela mina dagar med dessa människor och mina andra vänner.
Speciellt nu när stödet behövs lite extra och då jag sätter ner foten eller ska försöka åtgärda det som inte är som det riktigt ska. Är lite rädd, men det kanske är naturligt att vara det? 
Ska iallafall inte låta rädslan stoppa mig. För jag är mer motiverad än någonsin! 
 
 

Vi går ut och brinner upp i natten och skyller allting på våra fyllehuven! - HH

B; 18årsfest, tyvärr fick jag aldrig nån bild på självaste födelsedagsbarnet! 

Och så gick lördagen som en kanon den med. 
Den här helgen har varit riktigt konstig och allt borde gjort ondare, men flera meningar har gjort att jag går runt smärtfri. Blev lite kaotiskt under natten men problemet löste sig väldigt bra ändå tack vare att det finns så bra och snälla människor. Så jag tar mina klackar i handen och går tvärs över staden med dimman runt omkring mig och tänker på allt som varit, allt som är och på hur jag vill ha det i framtiden. Vad jag egentligen vill kämpa för, och jag vet precis vad. Jag vet vart jag är påväg.
Många kanske tror att jag förändras, men jag bara lever. Har insett att jag inte kommer vara ung föralltid, jag vill ta vara på allt och men fortfarande vara jag. 
Det bästa är att jag får dela allt med så många underbara! 

Forget the haters cause somebody loves ya!!

B; Gårdagens festligheter! 

Äntligen helg, och det firades med nollningsfest. Fick umgås med massa fina människor och bara trivas. För jag gör det. Trots mina dagliga humördippar trvis jag ändå väldigt bra, och det tack vare mina oslagbara vänner! 
Jag kommer aldrig kunna tacka er nog för varenda dag ni ger mig. ALLA! 
För det är inte en som är oslagbar, ni alla är det. Jag har insett vilken tur jag har som har alla er som stöttar mig i varje läge. 
Och ikväll är vi på't igen! 
Just nu längtar jag så nått enormt till min födelsedag. Men det på grund av en sak. 
Jag kan umgås med ALLA mina vänner på samma plats och samma tidpunkt. Att jag då får vara omringad av de som gjort så mycket för mig, de som fått mig skratta när jag bara vill gråta, de som har haft en sån otroligt stor inverkan i mitt liv! 

Ge mig nått som tar mig någon stans för jag vill veta om kärlek finns!

B; Fler underbara dagar! 
 
Har inte uppdaterat på länge men ser ändå att väldigt många tittar in varje dag. 
Det händer ganska mycket hela tiden. Kunde äntligen hämta min efterlängtade mobil i fredags och än är den det bästa jag nånsin fått/köpt (efter min Håkanbiljett som jag fick i julklapp förra året). Tittade på One directions film med mina favorittjejer och vi lämade biografen som hjärntvättade Directioners. Dagen efter åkte jag Mini cooper med Blomman i Hultsfred och tittade runt på marknadsfesten. Håkan har även förlängt sin turnée så det ser ut som att jag kommer se han i antingen Göteborg eller Linköping i december! 
I skolan är allt i full gång. Balen är bokad och partner fixad, nästa vecka åker media till Stockholm, psykologin får mig att tycka att jag är dum i huvet när det gäller kärlek, roller till Frizon är sökta och snart börjar produktionen på vårt första nummer. 

Jag går där i samma korridorer där allt började om, sover i samma säng, åker samma buss vid samma tid, kan inte gå på en enda gata utan massa minnesbilder som spelas upp i mitt huvud. "Ja, jag mår bra" som jag upprepar hela tiden är sant. Men ändå är det något jag håller undan, nått jag gömmer. Även för mig själv.
Någon lovade att alltid finnas där, hur än saker var skulle det finnas någon som tog emot mig. 
Men tror vi glömde på vägen. 

RSS 2.0