michaelajohanssonx

Jag är så otroligt tacksam över att jag har mina vänner. De som alltid stöttar och ger mig en klapp på axeln och säger att de är stolta över mig att jag fortfarande klarat mig igenom allt. Har känt mig som världens sämsta vän de senaste månaderna, mycket på grund av att jag varit tvungen att fokusera på att klara mig själv. Men jag tappade mig själv, den jag är, där på vägen och jag är trött på att inte riktigt känna igen mig själv hela tiden. Men jag får hopp när han säger att han faktiskt fortfarande ser mig. Och nu när allt börjar gå till det bättre är jag redo att bli en vän igen, den vän jag en gång var, den vän jag vill va! 
Men tack alla ni som inte gett upp mig, ni har bevisat starkt att ni är riktiga vänner och er tänker jag hålla fast vid så länge som det bara går! 
Skolan börjar imorn igen och jag känner mig redo trots att jag vet att det väntas helvetesveckor framför mig när jag ska komma ifatt från hela höstterminen och lite från tvåan. Men jag ska klara det, har jag inte gett upp än tänker jag absolut inte ge upp nu! 

 

Haft en den bästa helgen på flera månader, trots att jag bara ville försvinna när jag skulle köra hem från hultsfred i lörsdagsnatt p.g.a att det var snorhalt på vägen. Men som tur var hade jag den person som gör mig så trygg på passagerarplatsen och vi kom hem säkert. 
Spenderade fredagen med att vara sur för att det inte blev som jag och vännen min ville och jag trodde att han var påväg från detta land. Blev bjuden på middag av johanna och simon och när jag kom in genom dörren fick jag en ögonbindel på mig. När jag tog av mig den fick jag nog världens chock, för där stod han. Hade haft det på känn att han skulle överraska mig men vågade aldrig riktigt tro det.
Han gav mig världens bästa alla hjärtans dag present man kunde önska sig! 
Var i Hultsfred med galna och fina människor i lördags och trivdes riktigt bra. Det är så härligt att så fina människor faktiskt finns i världen! Känns som vi åkt runt som galningar till alla, men det var bara härligt!
Denna helg förtjänar verkligen flera lappar i min 2014-minnesburk! 

Nobody else needs to know where we might go. We could just run them red lights

Nu händer det grejer, både bra och dåliga. 
Jag tog mitt körkort (på första försöket), jag har sagt hejdå till Adina som åker till London under en lång tid, jag har hittat min perfekta balklänning, jag svävar på rosa moln, jag har fått hem min studentmössa, min bror har fyllt ytterligare ett år äldre, ska på arbetsintervju, får prata med min favorit 24 timmar om dygnet och jag har en del skolarbeten och kurser att klara nu! 

//Ord som jag saknat. Människor som jag saknat. En person som kommer och gör allt så mycket bättre. Ett brustet hjärta som håller på att lappas ihop igen. Det finns mycket att jobba på, mycket som kan bli bättre. Men jag är påväg åt rätt håll, med stora kliv!
"Sometimes two people have to fall apart to realize how much they need to fall back together"